Ny spridare på åteln igen…

image

Okej, vi monterade upp en spridare från Biltema för ca en månad sedan. Den slutade tallriken rotera på fast motorn snurrade. Det visade sig att skruven som håller tallriken mot axeln från motorn var gängpaj. Den spred en halv 120L tunna innan den packade ihop. Ny spridare på plats så får vi se hur det går med den och den gamla spridaren får reklameras.

Vi kör 2sek 2 gånger om dagen. Första vid 18:30 och andra vid 19:00. Det går att köra upp till 6 tillfällen per dygn, men vi ska försöka få in dom på en skaplig kvälls tid. Den sprider ganska bra. Skulle tippa på en 10m i diameter med ärtor och majs.

image

Grisarna var ju framme inatt igen trots att det inte var så längesedan Albin sköt sin gris. Nu hoppas vi på täta besök så vi kan skjuta en till vildgris.

Annonser

Nu säljer jag min DS.

image

Nu säljer jag min Silver sable pga att det inte blev som jag hade tänkt mig med den. Hela tanken var att ha den som ett allround vapen, men jag känner att tiden inte finns för att laborera med laddningar m.m. Så nu säljer jag den istället då ett rent drevjakts vapen inte är önskvärt då jag inte har så många sådana jakter per år.

image

image

image

image

Det sitter en aimpoint 9000 moa2 på den monterad med leupolds QR system. Finns ca 100 skott till den. Vapnet kan provskjutas. Koffert och inskjutnings tavlan från fabrik finns med.

Pris: 32500:-

Albins första vildgris.

image

Efter lång väntan är nu Albins första gris skjuten på åtel. Vi åkte ut runt 18 hugget och var hemma vid 20:30. Då hängde gyltan, på ca 70kg, i kylrummet hos Stig. Ett perfekt skott och grisen la sig på plats. Detta var gris nr 2 på Skallbol.

Grattis igen Albin!

En tankeställare av dess like….

Idag fick jag ta bort en av våra katter. Vi har inte haft honom så länge, men han var ändå lite speciell till sättet och dessutom ingick han lite i hus köpet.

För en tid sedan kom han hem och såg allmänt konstig ut. Han hade inte tvättat sig och verkade blind på ena ögat. Han blev magrare och magrare. Det visade sig att han kunde inte öppna munnen längre. Vet ej om han blivit trampad av någon kviga eller påkörd, men sanningen var den att han måste bort istället för att plågas ihjäl.

Jag fick då den pucken att jag måste ta hand om det. Det var med tungt sinne och en väldigt massa blandade känslor som jag lindade in katten i sin filt och tog med mig honom och hagelbössan ut på vallen. Kraken orkade inte ställa sig upp så jag bäddade ner honom i sin filt. Där fick han ligga och där skickade jag honom vidare. När flyget hade gått bäddade jag in honom en sista gång och bar hem han med tårarna rinnande ner för mina kinder.

Detta fick mig att tänka på hur jag ser på andra djur som jag inte skapat någon relation till. Typ vilda djur. Jag respekterar dom med fast på ett helt annat sätt. Helt andra tankar for runt i mitt huvud när jag skulle ”släcka” lampan för honom. Detta måste bli hundra procent rätt! Han får absolut inte lida mer, i min osäkerhet blev jag konfunderad om det var de sista rycken eller om han faktiskt plågades. Dessa tankar har jag aldrig haft tidigare. Och nu när jag tänker på det så borde jag kanske ha samma tanke för det vilda djuret, men där har jag ingen relation till individen.

Nu kanske det låter som om jag inte bryr mig om de vilda, men så är inte fallet. Men det finns helt klart stora skillnader i den typen av ”avslutning” och denna typ. Klart att man ska göra allt man kan för att minimera lidandet för djuret man ”tar bort” både i skogen och på hemmaplan,  men hur jag än försöker vara moraliskt korrekt så är nog den spontana känslan ändå att jag är en smula ”lättare” på icke relations djur.

Jag fick mig klart en tankeställare, men om det är en tanke ändrare. Det får tiden utvisa…

Imorgon vill barnen begrava lilla Sylvester. Så vi får hoppas att han kan äta sig riktigt mätt ”där uppe” nu ikväll!

Tiden rinner iväg…

image

Det var jakt i söndags och självklart lite annat också. Jörgen Croona i vårat jaktlag fick skjuta en galt för sin Laika på stånd. Vi hade lite gris i rörelse och jag fick 3 ”brun” grisar på mig. Hann inte ens få upp bössan då dom passerade mig i ögonvrån. Det var lite synd, men det börjar bli lite mera gris i markerna på gott och ont. En hel del dov syntes till men ingen som hamnade ”bra” till? Jag fick avvika redan vid 11 hugget för att dra på scouternas julmarknad. Det var en trevlig dag med en hel del hund skall kring mitt pass.

image

Det finns gott om grisar på Skallbol också. Albin och jag var där och spanade i lördags natt, men det var helt becksvart ute. Nu måste vi få ihop spridaren och belysningen.  Det är nu ca 3v sedan Leif sköt galten där. Mer kyla och lite snö på det så kommer det bli bra. För nu är det bara blött och skitigt i skog och mark.

image

Det märks på bilen….. 😉

På torsdag är det dags för ett efterlängtat besök på Virå igen. Ska bli kul att få mosa på lite och testa lite nya bössor och sikten. DS’ n ska få följa med och visa upp sig. Nu kanske man kan få sig en riktig uppskattning av DS’ n potential….

Nu ligger grisen i frysen.

image

Igår kom vildgrisen tillbaka från styckarn. Barnen spenderade eftermiddagen med att vacca den. Vakuum maskin strulade lite idag. Ibland ville den inte stänga locket ordentligt. Hittade ingen vettig orsak till det hela, men överlag skötte den sig.

image

Även Morberg fick vara med och assistera då Genzo’s pack är lite för hög för sitt eget bästa. Två Morberg böcker blir en perfekt höjd för packen. Annars får den problem att tömma påsen på luft.

Nu blir det bingen. Imorgon är det nog vardag igen och plikten kallar….

En Dovkalv i vedboden.

image

Idag fick jag åka från jobbet vid 09:30 då dom ringde från min dotters skola. Förkyldning, trötthet och hosta på menyn. Alvida gick och la sig direkt när hon kom hem. Själv tog jag en kaffe och satte mig med grabben i soffa och slö surfade lite och då beslöt sig solen att titta fram. Min första tanke var, hjort väder! Lite fel att säga, men i våra trakter benämner sägs det ofta hjort istället för Dov vilt. Hjort är ju benämning på handjuret inte för hela familjen Dov.

Sak samma, runt 3 hugget bestämde jag mig för att stänga in hönsen medan det var ljust. När jag tittade ut genom fönstret såg jag en dov hind och hennes kalv. Jag sa till barnen att jag skulle smyga mig ut på dom. Jag lyckades smyga mig på kalven och skjuta den på ca 15 meters håll. Insåg ganska snart att kalven inte skulle gå så långt. Jag gick hem för att hämta hunden så han skulle få spåra lite. Dottern slängde på sig kläderna och hakade på medan Nils bevakade oss från köksfönstret. Kalven hade gått ca 50 meter och det var inga problem att se om hunden var på rätt spår. Alvida var väldigt glad att hon fick vara med på sitt första dödsök, men en timme senare somnade hon.

Det är inte lätt att vara sjuk och jakt sugen.. 😉

En grym gris kväll i nysnö.

image

Tänk att det kom lite snö lagom till fullmånen. Förvisso var det molnigt,  men månen lyckades tränga sig igenom ändå. Klart snön hjälpte ju till att avslöja grisarna, men helt enkelt var det inte.

Vi fick vara med om en otroligt spännande jakt på Skallbols ägor ikväll. Det var gott om gris ute. Minst två grupper. Vi gick på en grupp som vi hade bra vind till, men det tog ca 30min innan någon av dom gick isär. Leif var den som fick bäst läge och förvalta det hela väl. Den gruppen som denna galt gick i var det 10-12st individer och alla var ganska stora. Den här grisen vägde 75kg, passad.

En nöjd bonde och två lyckliga jägare, men även några kilo prima kött som bär på sin historia.

Styckat och klart!

image

Jaha, då ligger Dovkalven i frysen. Mina assistenter gjorde ett bra jobb med att mala och paketera. Alvida fick en snabb introduktion i vakuum packning sedan öste hon på. Hon visade Nils hur man gjorde och han fick äran att fylla upp en påse och ”vacka” den. Det värmer i ett gammalt pappa hjärta när barnen lyssnar och lär av varandra.

Alvida sa att det kändes extra bra att vara med och stycka hjorten som vi hade skjutit. Dessvärre fick jag kassera en hel del då skottet gick genom bogen och ut genom ena skinkan.

Man lär så länge man lever….

Så där jaa….

image

Drevjakts dag idag. Dottern följde med ut och stod ut fram till lunch. Efter det ville hon åka hem.  Väl hemma insåg vi att frun i huset var på vift, så Alvida fick bita ihop och vara med på sista såten också. Och tur var väl det…

image

För första gången i Alvidas liv fick hon vara med när jag sköt något. Hon satt i tornet med min telefon och spelade. Själv stod jag nedanför för att det var ganska trångt i tornet. Jag hör hur hinden och kalven närmade sig. Jag ropade till Alvida att nu är det dags. Hon ställde sig upp och precis då kom djuren. Dom gick i halv rask takt ner mot kanalen bara 15 meter från oss där vi stod. Hinden skulle precis gå ner i kanalen när jag la upp för att skjuta kalven. Pang, halv bredsida lite snett framifrån,  kalven snurrar 1 och ett halvt varv och sedan springer den iväg. Första tanken var:” Fan, inte nu igen….”. Gick lite närmare skott platsen och såg att en kvist i en buske hade gått av precis i skott linjen. Åter igen, fan! Nu har jag skadskjutit kalv nr 2 i år. Detta får bara inte vara sant!! Samtidigt i andra änden står dottern och studsar upp och ner av glädje. Hon ringer till Ida och berättar att vi har skjutit en Dovkalv och att hundföraren ska komma och ev göra eftersök. Som tur var låg kalven typ 20 meter från skottplatsen och glädjen var total. Jag att det inte blev något strul och Alvida för att det var första gången. Vi gjorde en ”high five” och började dra oss mot bilen. Vi fick dessutom hjälp av Patrik, tror jag han hette, med uttagning på plats. Det var en hel del vom och ett otroligt stor ingångs hål. Jag har aldrig sett liknande.

image

Bävern hade legat i och fällt en massa träd. Snart är det nog stop i kanalen igen. Detta måste ha varit dagens pass då Hans sköt en Älg ko/kviga från detta pass i drevet innan. Dessvärre blev den bedömd som otjänligt pga att den var utmärglad, lite hull och hade bleka slemhinnor. Kvigan vägde 78 kg. Inte mycket för älg?

Nu är DS’ n invigd!!!